Ni vet när man scrollar Instagram eller TikTok och plötsligt dyker det upp en bild med kritvita klippor, turkost vatten och små vikar som ser nästan overkliga ut? Man hinner knappt reagera innan tanken kommer: Jaja, ännu en AI-genererad bild.
Men tänk om jag säger att det faktiskt finns en plats där det ser ut precis så här – på riktigt?
Välkommen till Les Calanques i södra Frankrike. Här möts dramatiska vita kalkstensklippor, pinjeträd, gömda badvikar och Medelhavets alla nyanser av turkost. Under fyra dagar i oktober fick jag uppleva det här fantastiska området, och jag kan lova att kamerarullen fick jobba hårt.
Jag arbetar som content creator på Topo Travel, så en del av jobbet är förstås att fånga upplevelserna på bild och film. Men det finns en liten utmaning med just Les Calanques: det är i princip omöjligt att veta var man ska fotografera. Bakom varje krök väntar ännu en vy som ser ut som ett vykort. Minneskortet fylls snabbt och någonstans måste man påminna sig själv om att faktiskt titta med ögonen också – inte bara genom kameralinsen.
Och en sak till: oktober är verkligen en fantastisk tid att besöka södra Frankrike! När hösten börjar smyga sig på hemma i Sverige kan man här fortfarande njuta av behagliga temperaturer, soliga vandringsdagar och bad i Medelhavet. Att få förlänga sommaren med några dagar av svensk sommarvärme, fast i Frankrike, är ju inte direkt något man tackar nej till.
Cassis – där semesterpulsen infinner sig på tre sekunder
Vi utgick från den charmiga kustorten Cassis, en liten pärla med färgglada hus, mysiga gränder, en livlig hamn och restauranger precis vid vattnet. Det är en sådan plats där man ganska snabbt kommer in i semesterlunken. En kaffe i solen, en promenad längs hamnen och plötsligt känns vardagen väldigt långt borta.
Cassis är dessutom en perfekt bas för att upptäcka nationalparken Les Calanques, som sträcker sig längs kusten mellan Marseille och Cassis. Här väntar några av Frankrikes mest spektakulära kustlandskap, med branta klippor som stupar ner i små vikar och kristallklart vatten.
Under våra fyra dagar hann vi uppleva flera helt olika delar av området. Vi fick också anpassa ordningen på några av vandringarna under resans gång – för ibland behöver även de bästa planerna justeras lite efter förutsättningarna. Men det fina med att vandra med en kunnig guide är just det: man kan fokusera på upplevelsen medan någon annan håller koll på planeringen.
Dag 1 – Turkost vatten, första doppet och kameran går varm
Första vandringsdagen tog oss till Calanque de Sormiou. Och vilken start!
Sormiou är en av de mest välkända vikarna i Les Calanques, omgiven av höga vita klippor och med vatten som nästan ser overkligt blått ut. Här vandrar man genom ett landskap som växlar mellan karga klippor, pinjeträd och öppna vyer över Medelhavet.
Det tog inte lång tid innan kameran åkte fram. Och sedan åkte den fram igen. Och igen. Det är nämligen svårt att gå förbi en utsikt som ser ut att vara hämtad från ett vykort utan att vilja föreviga den.
Men det var inte bara utsikten som lockade. Oktober bjöd på riktigt härliga temperaturer och självklart blev det ett dopp i Medelhavet. Att kunna bada i oktober är något alldeles extra, särskilt när man vet att hösten är i full gång hemma i Sverige.
Det är sådana här dagar man vill spara lite extra länge.
Dag 2 – Höga klippor, svindlande vyer och 700 bilder senare
Dag två bjöd på en mer dramatisk vandring längs Arête de Marseille och Cap Devenson. Här blev landskapet ännu mer storslaget, med höga klippformationer, branta stup och fantastiska vyer över det glittrande havet.
Det är något speciellt med att vandra längs den här kuststräckan. Ena stunden går man bland pinjeträd och steniga stigar, nästa står man med Medelhavet långt där nere och försöker ta in hur mäktigt landskapet faktiskt är.
För mig som jobbar med bild och film var det här förstås en riktig utmaning. Varje gång jag tänkte att jag hade hittat den perfekta platsen att fotografera på dök nästa vy upp. Det blev många stopp, många bilder och en och annan påminnelse från mig själv om att kanske faktiskt njuta av stunden också.
Det är lätt att förstå varför Les Calanques är så uppskattat bland vandrare. Kombinationen av dramatisk natur, havet och de fantastiska kustlederna gör området till något alldeles extra.
Dag 3 – Är det här verkligen på riktigt?!
Den tredje dagen var det dags för en av områdets riktiga höjdpunkter: Calanque d’En Vau.
Om du någon gång har sett bilder från Les Calanques är chansen stor att du har sett just den här viken. Höga, vita kalkstensväggar ramar in en smal vik med kristallklart turkost vatten. Det är nästan provocerande vackert.
Vandringen dit bjuder på både kuperad terräng och fantastiska utsikter. Och när man väl kommer fram är det svårt att inte stanna upp en stund. Här vill man liksom bara stå och titta.
Det blev förstås ännu fler bilder. Jag tror att jag vid det här laget hade slutat försöka välja ut vilka vyer som var värda att fotografera. Svaret var helt enkelt: alla.
Och ja, det blev ännu ett bad. För hur skulle man kunna låta bli när vattnet ligger där och lockar? Att stå vid en av Medelhavets vackraste vikar och kunna hoppa i havet mitt i oktober känns faktiskt lite overkligt.
Viktig avstickare: Hur jag gick från fisk-skeptiker till fiskfantast
En sak som också förtjänar ett eget kapitel från den här resan är maten.
I de små kustbyarna åt vi fantastiskt gott. Det var lokalt, vällagat och med råvaror som verkligen fick stå i centrum. Framför allt fisken var något alldeles extra – färsk, smakrik och ofta dagens fångst.
Jag är egentligen inte någon stor fiskälskare, men på den här resan måste jag erkänna att jag åt fisk ungefär två gånger om dagen. Hahaha! Det säger ändå en del om hur gott det var.
Att slå sig ner på en restaurang efter en lång vandringsdag, beställa något gott och njuta av utsikten över havet är verkligen en del av upplevelsen. Ibland är det nästan lika svårt att välja restaurang som det är att välja vilken utsikt man ska fotografera.
Dag 4 – Vi sparade inte direkt på krutet till finalen
Sista vandringsdagen tog vi oss längs de mäktiga klipporna mellan Cassis och La Ciotat, med Cap Canaille som en av dagens stora höjdpunkter.
Cap Canaille är en av Europas högsta havsklippor och bjuder på en helt annan typ av landskap än de vita kalkstensvikarna vi hade besökt tidigare under resan. Här reser sig de rödbruna klipporna högt över havet och skapar en fantastisk kontrast mot det blå Medelhavet.
Utsikten är svår att beskriva med ord. Det är stort, dramatiskt och otroligt vackert. En riktigt fin avslutning på fyra dagar fyllda av vandring, bad och naturupplevelser.
Och ja, kameran fick förstås jobba även den här dagen. Vid det här laget började jag nästan misstänka att jag skulle behöva köpa ett extra minneskort bara för den här resan.
Screenshot
Fyra dagar senare – kan vi inte bara stanna lite till?
Efter fyra dagar i Les Calanques var det svårt att inte känna att vi gärna hade stannat lite längre. Vi hade vandrat längs dramatiska klippor, upptäckt små badvikar, badat i Medelhavet, ätit fantastiskt gott och fått uppleva södra Frankrike när det visar sig från en av sina allra bästa sidor.
Det som gör den här resan så speciell är variationen. Ena dagen vandrar man längs höga klippor med milsvid utsikt, nästa dag står man vid en liten vik med turkost vatten och funderar på om man verkligen befinner sig i oktober.
För mig blev det också en fin påminnelse om hur mycket det finns att upptäcka även utanför högsäsongen. Att resa i oktober innebär behagliga temperaturer för vandring, färre besökare än under sommarmånaderna och fortfarande goda möjligheter att njuta av sol och bad.
Så om du också vill förlänga sommaren, uppleva några av Medelhavets vackraste kustlandskap och kombinera vandring med god mat och härliga bad – då tycker jag verkligen att du ska kika närmare på Les Calanques.
Och nej, bilderna är inte AI-genererade. Det ser faktiskt ut så här på riktigt!
/Hilma Dufvas, deltagare Vandring i Calanques 2026